söndag, december 17, 2006

§



Så vacker, var bara tvungen att ha den med.

Jag har tänkt på de här med bloggar. Jag har en annan blogg, där jag upparbetat kontakt med många människor, som besöker mig och kommenterar mig. Den här bloggen skapades som något slags hemligt barn till moderbloggen, när jag förra året fick vara på psyket för att jag upplevde en kris i samband med att jag fick reda på att min kille ljugit för mig under lång tid.

Efter hans sista rejs bestämde jag mig för att denna barnblogg vuxit så mycket så den får bli moderblogg nu ett tag, så jag får vara ifred ifalll min kille 'kliver' på. Men vad händer, jo jag känner mig som ensammast i hela universum, som om min lilla uppvuxna blogg inte finns/syns. Jag får nog ångra mitt uttalande att jag inte skriver blogg för andra. Iaf inte alla andra, men en del. För det är ett av människans behov, att synas, att få finnas, bli bekräftad, så även för mina tankar.

Det är lätt att verka ödmjuk och säga att -Nej det betyder ingenting. Men det gör det!. Men jag har att välja mellan pest eller kolera. Antingen kan jag göra min blogg mer synlig (finns sätt för det) och riskera att M (när han kliver på) får reda på dem tankar jag inte vill han ska veta, eller så får jag leva i anonymitet. M verkar inte kunna tacklla det så bra, att jag får kommentarer som önskar mig lycka till, eller att jag ska lämna honom, - vilket är förståligt-. Därför blir det nog anonymiteten ändå.

Vaknat idag, var på hugget igår, och fixade julgardiner i köket, tvättade fönster i sovrum/kök. Så idag har jag bara egenvård kvar, fixa naglar, bada och riva mig i skinnet, borsta det låååånga och tooooviga håret för att sen färga det.

I morgon jobbet igen.

Inga kommentarer: