Tillit

Märker att det går bättre när jag försöker våga ha tillit, fan vad svårt det är! Jobbet, ungarna, allt känns liksom övermäktigt, stort jobbigt.

Sonen har iallafall hittat en kompis som han möter vid skolan och tydligen går han i skolan också. Inför rättegången har soc gjort en utredning (mindre) som ska skickas in till rättegången, med en vårdplan. Där ingår en kontaktperson, vi fick ge önskemål om en sån, och då ville sonen ha en kille som jobbar i hans skola (Lugna Gatan projekt), som jag också hoppats på. Men iom att deras chef, fått reda på att det gällde oss, ville hon sätta käppar i hjulen ang det. Jag pratade med utredaren om det, och beskrev hur vi blivit behandlade förut. Hon som själv har henne som chef, verkade hålla med, eller iallafall ordlöst medhåll, (som jag kände). Nu är det tydligen så att den här killen från lugna gatan kallats till (förhör), samtal med soc. Så utredaren måste ha gjort allt vad hon kunde för att hålla oss ifrån hennes chefs försök till att förstöra.

Detta kan ju låta som jag är paranoid, men jag är det också, eftersom de på soc också är människor med väldigt stor makt över andra. Jag har upplevt det personligen, men jag vet också att de endast gör sitt jobb, men ibland rinner deras inställning till andra över, och visar vilka de egentligen är under ytan.

Så jättebra nyhet alltså. Jag skrev att jag blev väldigt glad över hennes försök att få till stånd den här kontaktpersonen, och att det är pga henne jag också börjat få mer tillit till socialtjänsten. Hon berättade även att chefen var på semester, så hon kunde inte göra så mycket åt hennes inlaga till tingsrätten, och att chefen snart ska sluta på socialdistriktet.

Skönt.

Jobbet är också jättemycket grejer som händer där. Jag har en chef som jag misstänker är alkoholist. Jag har länge undrat varför det står vinglas vid diskbänken när jag kommit till jobbet, och tänkt att de kanske haft något kundbesök där. Men fler och fler tillfällen med vinglas har dykt upp, oftare och oftare. Och min chef sitter ofta kvar på nätterna där, kvällarna. Hon klagar ofta och högljutt på hur hon måste sitta kvar. Jag har funderat varför hon behöver det, och så sent. Hon är omständig och väldigt labil. Jag känner igen det där beteendet, att tycka synd om sig själv och vilja ha total kontroll, för att man är rädd för att avslöja något. Det är något som hon gömmer, jag tror det är flaskor.

Hon har en omärklig förmåga att vilja lägga sig i allting. Och säger man något är det som att hon ALLTID tar det personligen emot henne. Min största egenskap är att jag är intresserad av människor, och deras agerande. Det hjälper mig att inte glida in i hennes spel, men att vara omkring henne är som att gå på krossat glas, man vet aldrig när hon får något utbrott.

Det kan låta såhär.

Hon har gett instruktioner vad alla ska göra, men de är så komplicerade så de fungerar inte i verkligheten. Sen när jag tex ska göra en arbetsuppgift, så måste jag iallalfall fråga den som vet. Då! får hon ett utbrott, och kan stå och skrika på den jag frågat, och diskutera en halvtimme om vad han fått för instruktioner. Det tar cirka 20 minuter för att hon ska lugna ner sig, sen blir det ändå så att vi (alla 3) står där, och HON frågar om vad som var frågan. Hon är väldigt labil och omständig, så hennes sätt gör att det tar längre tid, och är omständigare än det skulle vara utan hennes instuktioner.

Skitjobbigt. Och hon ska liksom visa att hon är boss. Jag kan komma till henne med ett alternativ för det jag ska göra, då säger hon Nej. Sen när hon ska säga sin mening är det iallafall det jag kom med från början. Sen är hon övernitisk när det gäller vårat moderbolag, som att hon finns till bara för att tjäna dem. Hon kan göra mitt jobb oerhört komplicerat bara för att hon ska verka duktig inför dem. Igår kom hon in med uppgifter inför dem (moderbolaget), direkt efter hon sett att det kommit in pengar, alla pengar ska nämligen gå till dem. Men det finns ingen lag i världen som säger att ett dotterbolag måste skicka pengar samma dag som det kommer in pengar.

Det är oerhört påfrestande med henne, jag funderar på att söka ett nytt jobb snart, även om jag har ett vikariat. Ska försöka att ha tålamod och tillit.